Diagnostik
- Primär hypotyreos karaktäriseras av förhöjt TSH och sänkt T4 och T3
- Genetiskt bestämd individuell TSH-T4 set-point
- Vid autoimmun hypotyreos oftast förhöjd halt av TPOAk
- TSH och fritt T4 är förstahandsanalyser vid misstänkt hypotyreos
- Vid förhöjt TSH, överväg att komplettera med TPOAk
Under förutsättning att hypothalamus och hypofys är intakta är TSH den känsligaste markören på tyreoideafunktionen: hypo – eu – hypertyreos. Frisättningen av TSH är i första hand reglerad av T4 och det förefaller finnas en relation mellan nivåerna för TSH och T4, som är individuellt betingad. Bilden visar här ökad frisättning av TSH som svar på låg tillgång på T4 och T3 som vid primär hypotyreos.
Vid misstanke om hypotyreos beställs för diagnos TSH och fritt T4. Vid ökat TSH kan man komplettera med TPOAk för att fastställa om det rör sig om autoimmun orsak. För rutinkontroll av substitutionsbehandling för känd primär hypotyreos kan TSH vara tillräckligt.
