Hypertyreos och graviditet hos specialisten
Graves sjukdom
- Behandlas vanligtvis med tyreostatika (ej kombination med tyroxin)
- Om intolerans eller otillräcklig effekt av tyreostatika kan operation göras i 2:a trimestern
- Tyreostatikadosen kan ofta minskas och ibland helt utsättas mot slutet av graviditeten
- Kontroll av TRAk utveckling, minskar ofta under graviditet
- Kontrollprogram för fostrets utveckling /eventuella påverkan
- Hög risk för recidiv inom ett år efter förlossning
- Amning kan fortgå även under behandling med tyreostatika
- både tiamazol och propyltiouracil kan ges
- använd lägsta möjliga dos
- intas efter ett amningstillfälle och några timmar innan nästa amning
Autonomt adenom/Toxisk knölstruma
- Eventuellt bara observans
- Annars tyreostatika i allra lägsta dos
- Större risk för hämmande effekt av tyreostatika på fostrets tyreoidea (som till skillnad från vid Graves inte nås av TRAk med dess stimulerande effekt på fostrets tyreoidea)
hCG-inducerad hypertyreos
- Gestationell hypertyreos
- självbegränsande
- beta-blockerare vid behov
- Hyperemesis gravidarum
- beta-blockerare vid behov
- låg dos tyreostatika övervägs i svåra fall med tyreotoxiska symtom
- tillsyn av nutrition och vätskebalans
Hypertyreos under graviditet ska skötas av endokrinolog/annan intresserad specialist. Principen är att man behandlar med enbart tyreostatika, dvs. ej i kombination med tyroxin. Obehandlad hypertyreos har ogynnsam inverkan på graviditet och foster och kan även bli en kraftig belastning på modern såväl under graviditeten som i samband med förlossningen.
Tyreostatika passerar blod-placenta barriären och kan därför påverka fostret. Propyltiouracil har använts som första val men även tiamazol kan användas; specialistbedömning. Båda preparaten har visat sig i ovanliga fall ligga bakom missbildningar och ges därför i lägsta möjliga dos. I tidig graviditet har missbildningar rapporterats, främst med tiamazol; i senare graviditet har en liten risk för leverskada rapporterats för propyltiouracil.
Som regel kan tyreostatika successivt minskas med ledning av blodproverna och ofta sättas ut helt under slutet av graviditeten eftersom TRAk ofta minskar eller t o m försvinner under graviditet. Efter avslutad medicinsk behandling och förlossning har patienten hög risk att inom ett år utveckla exacerbation eller recidiv i Graves sjukdom.
